Är det mammor eller pappor som oftast fyller i semesterlistan och schemat på dagis, ser till att det finns extrakläder och att personalen får information om tider och sjukdomar? Om personalen inte får information, vems fel är det då? Vem vänder sig personalen i första hand till med viktig information? Förväntar sig dagispersonal (och samhället i stort) olika saker av mammor och pappor?

Blir pappor inkompetensförklarade och förbisedda ­ det vill säga ingen tror att de klarar av ansvaret för att koordinera dagisliv, jobbliv, familjeliv och fritid? Eller kan de verkligen inte?

Lider pappor av inlärd hjälplöshet? Har de aldrig fått lära sig att ta ansvar för andra? Är det lättare eller svårare att leda multinationella företag eller vara personalchef än att ta ansvar för en familj?

Vem är i första hand hemma med sjuka barn? Varför? Kunde det vara tvärtom? Vem vinner och förlorar på det?

Vad tycker du? Kommentera här eller mejla Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen . (Ålands fredsinstitut förbehåller sig rätten att moderera inlägg före publicering).

Denna annons är en del av en informationskampanj inom projektet Utmana könsroller för att motverka sexslaveri. Mer information om projektet hittar du här.