| Forskningsprojekt |
|
____________________________________________________________________________ |
Territoriella autonomier och Åland i internationell forskningstidskrift
Den internationella forskningstidskriften ”International Journal for Minority and Group Rights” har utkommit med ett specialnummer om territoriella arrangemang som verktyg för konfliktlösning. Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark har redigerat artiklarna och också lämnat ett eget bidrag om folkrättens syn på territoriella lösningar och om förutsättningar för lyckade territoriella arrangemang. Även Sarah Stephan, forskare vid fredsinstitutet har skrivit om försöken till lösning och argumentationen i Abkhasien-frågan.
Fredsinstitutets forskarrådsmedlemmar Mikael Wigell och Kjell-Åke Nordquist har bidragit med varsin artikel om Ålandsexemplet från en Helsingforshorisont och om lärdomarna från processen för en konfliktlösning i Östtimor.
Sia Spiliopoulou Åkermark:
- Jag är mycket nöjd över bredden och djupet i bidragen. Den för framåt diskussionen om de teoretiska grunderna och de praktiska förutsättningarna för territoriella lösningar i dagens globaliserade värld.
Tidskriften finns tillgänglig elektroniskt i många bibliotek och databaser och även i tryckt form. Sammanfattningarna av de enskilda bidragen finns att ladda ned på förlagets hemsida http://booksandjournals.brillonline.com/content/15718115/20/1
16.3.2013 publicerade Ålandstidningen en intervju med forskarrådsmedlemmen Mikael Wigells med anledning av hans artikel i journalen.
“Forskare kritiserar oviljan att använda Ålandsexemplet”
Slutsatser från internationell vetenskaplig konferens om språkskydd och flerspråkighet
2012 uppmärksammades den Europeiska språkdagen (26 september) med den vetenskapliga konferensen Changing Linguistic Landscapes – Law, Languages and Multilingualism in Context som hölls på Åland den 27 september. Evenemanget ingick i forskningsprojektet ELDIA (European Language Diversity for All) där Ålands fredsinstitut samarbetar för forskare och universitet runt om i Europa och med finansiering från EUs 7e ramprogram för forskning.
Ålands fredsinstituts forskare Sarah Stephan har summerat konferensen på engelska, klicka här.
Konferensdeltagaren Jörgen Lundqvist har skrivit en artikel om konferensen som publicerats i tidningen Åland som insändare. Den kan laddas ner som pdf här.
Information om talarna och programmet hittar du som pdf här.
Forskarnas abstracts på engelska i pdf kan laddas ner här.
Alla presentationer från konferensen finns nu för nedladdning. Klicka på läs mer får att hitta länkarna och annan information om konferensen.
Minoritetsspråk i fokus vid internationell konferens på Åland
Den 27 september stod Ålands fredsinstitut värd för konferensen Changing Linguistic Landscapes – Law, Languages and Multilingualism in Context i Alandica, Mariehamn, Åland. Konferensen anordnades inom projektet European Language Diversity for All (ELDIA) där fredsinstitutet är en av åtta deltagande organisationer. Jurister, socio-lingvister och experter från andra relaterade fält diskuterade bland annat i vilken mån lagstiftning om språkanvändning kan påverka vitaliteten hos olika språk.
Ålands fredsinstituts forskare Sarah Stephan har summerat konferensen på engelska, ändra språk på denna artikel eller klicka här.
Information om talarna och programmet hittar du här.
ELDIA-projektets hemsida har adressen http://www.eldia-project.org/.
Förlängd deadline för bidrag till språkkonferens
Den 26-28 september arrangerar Ålands fredsinstitut en konferens om språkpolitik och reglering. Konferensen ordnas inom ramen för forskningsprojektet European Language Diversity for All (ELDIA), vilket finansieras av Europeiska unionens 7e ramprogram för forskning. Konferensen vänder sig till forskare och andra intresserade av språk, språkpolitik, språkreglering, språkundervisning, och olika språks föränderliga och förändrade roller och funktioner inom och mellan stater och folkgrupper.
Call for papers har förlängts till den 30 mars. En inbjudan att skicka förslag till papper att presenteras på konferensen kan laddas ner här.
Konferens om språkpolitik 27 september
Den 26-28 september arrangerar Ålands fredsinstitut en konferens om språkpolitik och reglering. Konferensen ordnas inom ramen för forskningsprojektet European Language Diversity for All (ELDIA), vilket finansieras av Europeiska unionens 7e ramprogram för forskning.
Konferensen vänder sig till forskare och andra intresserade av språk, språkpolitik, språkreglering, språkundervisning, och olika språks föränderliga och förändrade roller och funktioner inom och mellan stater och folkgrupper.
En inbjudan att skicka förslag till papper att presenteras på konferensen kan laddas ner här.
Första forskningsresultaten publiceras inom ELDIA-projektet
Forskningsprojektet ELDIA (European Language Diversity for All) studerar och jämför 14 olika finnougriska språkgrupper i åtta europeiska länder. Syftet är att samla kunskap om hur man kan stärka minoritetsspråk i Europa och globalt. Projektet pågår under perioden mars 2010 - juni 2013 och Ålands fredsinstituts roll är att utveckla den juridiska och institutionella forskningsdelen. De första preliminära resultaten i projektet har nu börjat publiceras inom rapportserien Working Papers in European Language Diversity elektroniskt på projektets hemsida: http://www.eldia-project.org/
Bland de första rapporterna kan nämnas studier om karelskan i Finland, om språken Voru och Seto i Estland samt om estniskans ställning i tyskland. Den sistnämnda rapporten är skriven av Ålands fredsinstituts forskare Sarah Stephan. Rapporten kan laddas ner här.
Projektet finansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning.
Forskningsrapport om tjej- och killgruppsmetodens effekter
Som resultat av ett samarbete mellan forskare på Åland och i Lettland inom projektet Utmana könsroller för att motverka sexslaveri kan Ålands fredsinstitut presentera rapporten Tjej- och killgruppsmetodens effekter – Ett genusvetenskapligt och socialpsykologiskt perspektiv på jämställdhetsinriktat ungdomsarbete på Åland och i Lettland.
Rapporten har ambitionen att vetenskapligt undersöka tjej- och killgruppsmetoden, en metod för jämställdhetsarbete bland unga som länge använts i Norden och på andra håll, och där Åland varit och är en ivrig aktör. Metoden har dock inte tidigare utsatts för strukturerad och jämförande dokumentation och utvärdering. I rapporten analyseras effekten av deltagande i en tjej- eller killgrupp i förhållande till könsnormer, jämställdhet, sociala attityder och empowerment.
Forskningsprojektet Ålandsexemplet
Ålands fredsinstitut har under sitt snart tjugoåriga liv samlat en stor kunskap och kompetens i frågor som rör Ålands självstyrelse, demilitarisering och neutralisering samt om de kultur- och språkskyddsarrangemang som kopplats till systemet. Denna kunskap ska föras ut till både vetenskapliga och andra kretsar. Samtidigt ska systemet kontinuerligt granskas och analyseras kritiskt. Frågan om kulturella minoriteters deltagande i de demokratiska beslutsprocesserna är en av de mest brännande frågorna efter andra världskriget och i synnerhet efter 1970- och 1980-talets identitetsrörelser världen över.
Projektet 'Ålandsexemplet: fortfarande intressant och relevant?' pågick under åren 2010-2011. Projektet analyserar Ålandsregimens dynamiska natur och utvecklingen av kontakter mellan Åland, Helsingfors och omvärlden för att fortsatt hantera de spänningar som oundvikligen kommer upp i en självstyrelseregim med delade befogenhetsområden och under globaliseringstrycket. Genom fallstudier följer projektet upp hur Ålandsexemplet har använts i internationell konflikthantering. Tre forskare på Ålands fredsinstitut och flera externa skribenter medverkar i projektet. Inom projektet intervjuas experter, diplomater och politiker om erfarenheter av användningen av autonomier och Ålandsexemplet i konfliktsituationer runt om i världen.
Syfte: Syftet med forskningsprojektet och publikationen är:
- - Att analysera och problematisera Ålandsexemplet såsom en dynamisk regim
- - Att kartlägga användningen av Ålandsexemplet i konfliktlösningssituationer
- - Att synliggöra och analysera de metoder som Finland och Åland har utvecklat för att hantera den kulturella och lingvistiska mångfalden inom Finland
- - Att sprida resultaten till en internationell publik.
Resultat: Internationell konferens och bok om Ålandsexemplet
Tisdagen den 1 november 2011 anordnades den internationella konferensen, "Ålandsexemplet och dess komponenter - betydelse för internationell konfliktlösning".
Mer informationom konferensen hittar du här.
I samband med konferensen lanserades en ny publikation om Ålandsexemplet. Publikationen är skriven på engelska och har titeln "The Åland Example and Its Components - Relevance for International Conflict Resolution". Redaktör är fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark.
Läs mer om publikationen här.
Fredsinstitutets direktör mottar stipendium för forskning om Ålandsexemplet
På självstyrelsedagen den 9 juni mottar Fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark ett stipendium om 15.000 euro ur Ålands lagtings jubileumsfond. Stipendiet delas ut årligen ur Ålands självstyrelses 75-årsjubileumsfond. Stipendiet tilldelas docent Sia Spiliopoulou Åkermark för ett forskningsprojekt kring Ålandsexemplets livskraft och internationella betydelse för lösningen av konflikter.
Forskning vill bidra till att stärka minoritetsspråk
Kan små minoritetsspråk överleva i en globaliserad värld? Frågan ställs inom forskningsprojektet ELDIA (European Language Diversity for All) där Ålands fredsinstitut samarbetar med forskare på sju universitet. Genom att studera och jämföra 14 olika språkgrupper i åtta europeiska länder ska forskningsprojektet samla kunskap om hur man kan stärka minoritetsspråk i Europa och globalt. Projektet ska bland annat utmynna i en verktygslåda som kan liknas vid en barometer - en "språkvitalitetsbarometer" - som visar hur livskraftiga olika språk är.
Minoritetsutbildning i Finland och Sverige
Samarbetsprojekt (2009-2010) mellan Ålands fredsinstitut och Åbo Akademi i Finland, som jämför erfarenheter, styrkor och svagheter gällande minoritetsutbildning i Finland och Sverige. Doktor Sia Spiliopoulou Åkermark och doktor Kristian Myynti är ansvariga forskare i projektet som finansieras av Svenska kulturfonden i Finland. Rapporten "Minoritetsutbildning i Finland - rätten för peroner som tillhör språkliga minoriteter att få utbildning i och på sitt eget språk enligt folkrätten och finsk lagstiftning", Nr 3 - 2010, av Kristian Myntti finns att ladda ner här. En annan akademisk artikel som har publicerats är: 'Minority Education in Sweden: problems and trends' in Europa Ethnica (Austria, Innsbruck University), No. 1-2 2009, sidor 23-30.
Åländsk identitet och integration av invandrare på Åland
Ålands Fredsinstitut påbörjade sommaren 2007 undersökningar relaterade till migrationen till Åland. En enkätundersökning om invandrares attityder till det åländska samhället resulterade i rapporten "Immigrant Integration on Åland - an exploratory study" skriven av Bogdan State.
Petra Granholm har undersökt de rättsliga ramarna för integration på Åland och i Finland. Denna forskning har resulterat i rapporten "Översikt av lagstiftning och policy gällande integration på Åland och i Finland".
Under hösten 2008 genomfördes en enkätundersökning på Åland om ålänningars attityder gentemot invandrare. Resultaten presenteras i rapporten "Strangers by Degrees: Attitudes toward immigrants on the Åland Islands", skriven av Bogdan State.
Rapporterna finns för nedladdning här.
Flernivåstyre i Europa och de självstyrda regionernas roll
Sarah Stephan undersöker vilka kanaler och vilka strategier regioner med lagstiftande kompetens nyttjar för att kunna påverka och delta i EU-samarbetet. Hennes forskning granskar argument om osynliggörande av regioner (regional blindness) och argument om effektivt flernivåstyre. Forskningen baseras på undersökningar av bakomliggande teorier och regionala strategier. Rapporten "Regional voices in the European Union – regions with legislative power and multi-level governance. Perspectives for the Åland Islands" No. 1-2010 kan laddas ner här.
Forskning om jordförvärvsrätten
Rhodri C. Williams, gästforskare vid Ålands fredsinstitut, beviljades i januari 2009 ett understöd på 4.000 euro från Ålands kulturstiftelse. Stipendiet gäller forskningsprojektet Kollektiva markrättigheter, från Nationernas förbunds Ålandsöverenskommelse till FN:s deklaration om urfolkens rättigheter.
Regler liknande den åländska jordförvärvsrätten, som begränsar försäljningen av mark till utomstående, är relativt ovanliga. Forskningsprojektet ska undersöka hur det kom sig att en sådan regel inkluderades i Nationernas förbunds beslut om åländsk självstyrelse och vilka modeller regeln baserades på.
I dag arbetar olika urfolk runt om i världen för att få till stånd liknande regler för att hindra utomstående att förvärva deras traditionella markområden. Williams vill undersöka om erfarenheterna från Åland har tagits i beaktande i dessa processer. Några av Williams artiklar finns här.