Måndagen 11.1.2010 hölls seminariet "Strategic options for Åland in the EU" i Mariehamns stadsbibliotek. Semnariet baserades på forskaren Sarah Stephans rapport "Regional voices in the European Union - regions with legislative power and multi-level-governance. Perspectives for the Åland Islands".Sarah Stephan visade hur olika sätt att se på EU kan få effekter för de metoder regioner väljer för att nå inflytande. Hon visade också att det kan finnas många fler sätt att påverka än dem man vanligen tänker på, och då dessa vägar inte nödvändigtvis behöver vara kostsamma kan de vara användbara även för små regioner med begränsade resurser.Några tänkbara möjligheter för Ålands del kan vara utökad närvaro i Bryssel, att erbjuda expertkunskaper på sina specialområden och att öka kunskaperna om Åland såväl på nationell som på europeisk nivå genom till exempel tjänstemannautbyten.

Nu lanseras forskaren Sarah Stephans rapport om flernivåstyre och regionernas roll i EU, med fokus på Åland. Rapporten som ingår i serien Rapport från Ålands fredsinstitut/Report from the Åland Islands Peace Institute heter ”Regional voices in the European Union – regions with legislative power and multi-level-governance. Perspectives for the Åland Islands”.

Rapporten gör en inventering av de kanaler för deltagande som Åland använder sig av och pekar på den outnyttjade potential som flernivåstyre kan erbjuda för små konstitutionellt grundade regioner.

Rapporten presenteras för allmänheten på ett seminarium den 11 januari kl 18.00 i Mariehamns stadsbibliotek. Presentationen sker på engelska medan diskussionen efteråt kan föras både på engelska och svenska. Rapporten kan laddas ner här.

Finlands utrikesministerium har beviljat Ålands fredsinstitut ett bidrag på 40.000 euro för att forska och skriva om Ålandsexemplet.

Syftet med forskningsprojektet med arbetsnamnet “Ålandsexemplet: fortfarande intressant och relevant?” är att åstadkomma en uppdaterad publikation om Ålandsexemplet i sin helhet, riktad till en internationell publik.

Forskningen ska granska självstyrelsens dynamiska natur och utvecklingsförmåga, undersöka hur systemen har förändrats över tid, vilka som har varit och är de centrala aktörerna i utvecklingen och hur spänningar mellan Mariehamn och Helsingfors hanteras.

Forskningsprojektet ska även samla och analysera erfarna diplomaters, experters och politikers insikter om användningen av Ålandsexemplet i internationella konfliktsituationer.

Projektet ska resultera i en bok på engelska och en stor internationell konferens på Åland hösten 2011.

Projektet leds av Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, doktor och docent i folkrätt. Medverkande är bland andra Sarah Stephan och Heidi Öst, forskare vid Ålands fredsinstitut.

Omkring 40 personer närvarade vid Ålands fredsinstituts seminarium om åländsk identitet och attityder till invandring i Mariehamns stadsbibliotek den 8.9.2009. Forskaren Bogdan State, sociolog som studerar för en doktorsgrad vid Stanford university i USA, presenterade sina resultat från rapporten Strangers by degrees: Attitudes toward immigrants in the Åland islands, som bygger på bearbetningen av en enkätundersökning som genomfördes på Åland 2008.Åländska medier samt finlandssvenska rikstidningen Huvudstadsbladet uppmärksammade rapporten. Länkar till delar av rapporteringen här nedan.Nya Åland - Bra svenska det viktigaste för att bli ålänning 9.9.2009Ålands radio - Bättre svenskundervisning ger lyckad integration 8.9.2009Tv 24 - Åland 24 den 9:e september 9.9.2009

Rapporten kan laddas ner här

Nu finns Ålands fredsinstituts rapport "Strangers by Degrees - Attitudes toward Immigrants in the Åland Islands", skriven av av Bogdan State för nedladdning.Rapporten, som är skriven på engelska, kan laddas ner här. En svensk sammanfattning kan laddas ner här.

Den 8 september lanseras Ålands fredsinstituts rapport "Strangers by Degrees - Attitudes toward Immigrants in the Åland Islands" av Bogdan State. Rapporten sammanfattar och bearbetar resultaten från en enkätundersökning som genomfördes bland 1.000 slumpvis utvalda personer på Åland 2008. Enkäten omfattade frågor beträffande åländsk identitet; allmänna frågor om invandringen till Åland; relationer mellan olika sociala grupper; synen på invandrare som en grupp; samt erfarenheter av personliga kontakter med invandrare. Ett öppet seminarium om rapporten anordnas på Mariehamns stadsbibliotek tisdagen den 8 september klockan 18.00. Då presenteras rapportförfattaren och rapporten först kort på svenska, varefter rapportförfattaren själv berättar om sina resultat på engelska.

It is granted to a child under the age of 18 who is a citizen of Finland and resident of Åland provided that the child’s mother or father enjoyed the right. The right of domicile shall be given to citizens of Finland who moved to Åland, have lived there for at least five years and have an adequate knowledge of the Swedish language. Those who have lived outside of Åland for more than five years lose their right of domicile.

Den 1-2 september anordnar Ålands Fredsinstitut tillsammans med Japan Local Government Centre (London) ett jämförande seminarium om Åland och Okinawa, på temat “Transforming the relationship with Central Government”. Syftet är att jämföra de två ösamhällena eftersom de uppvisar intressanta likheter och skillnader. De inbjudna talarna från Okinawa, Japan och Åland, Finland, kommer att diskutera frågor som rör ekonomi, fred och politik. Okinawa är namnet på den största av Ryukyuöarna och även på hela Okinawaprefekturen som är beläget sydväst om det japanska fastlandet i Stilla havet. Öarna, som har 1,4 miljoner invånare, är en populär turistdestination och har en kultur och ett språk som skiljer sig från det japanska fastlandet. Den amerikanska militära närvaron på Okinawa efter andra världskriget har haft ett stort inflytande på den samhälleliga utvecklingen. För självförsörjningen utvecklar Okinawa också ett center för IT- tillväxt och ett vetenskaps- och teknikinstitut. Okinawa har även en särskild frihandelszon sedan 1999 för att främja industri och handel. Seminariet kommer att hållas litet, och den som är intresserad av att delta ombedes anmäla sig till petra(at)peace.ax.Ladda ner programmet här.

Under sommaren har lokaltidningen Nya Åland publicerat en serie ledarstick med temat åländska identiteter. Gästskribenterna har alla medverkat  i konstutställningen Utpost, mellanland, brygga, som visats på Ålands museum/Ålands konstmuseum under sommaren. Utställningen har producerats i samarbete med Ålands fredsinstitut och bygger på temat konst och fred.Jag är den ofrivilliga missionären Publicerad: 09/07/2009 Johan Karrento, filmare Du förändras, precis som jag, hela tiden Sanna Tahvanainen, poet Publicerad: 16/07/2009 Den som inte finns kan inte byta lek Sia Spiliopoulou Åkermark, docent i folkrätt Publicerad: 29/07/2009

Den åländska riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér höjer ett varnande pekfinger med anledning av att en kommitté nu ser över grundlagen, och också diskuterar presidentens befogenheter. Då Ålands självstyrelse på flera sätt är kopplad till presidenten, menar Nauclér att det kan vara farligt för Åland om presidentens makt minskar.Artikeln i Helsingin Sanomat (på finska) hittar du här. Nya Åland har skrivit en artikel om innehållet i Nauclérs debattartikel, den hittar du här.

Ålands fredsinstitut ger nu ut en ny rapport i serien Rapport från Ålands fredsinstitut. Rapporten heter Översikt av lagstiftning och policy gällande integrationen av inflyttade i Finland och på Åland och är skriven av Petra Granholm.Åland har på senare år erfarit en ökad invandring utan att någon egentlig integrationspolicy eller lagstiftning antagits. Rikets integrationslag gäller inte på Åland, då lagstiftningsbehörigheten för integrationsfrågor, som  spänner över ett stort antal frågor, är delad mellan riket och Åland.Kartläggningen omfattar lagstiftning på olika områden som rör en inflyttads integration i det åländska samhället, och antar ett jämförande perspektiv gentemot Finland. EU-lagstiftning och folkrätt behandlas även då det är relevant.Frågan kompliceras ytterligare av att nya minoriteter ska integreras i en gammal minoritet, alltså den svenskpråkiga befolkningen på Åland, som har ett starkt minoritetsskydd. Det är en utmaning för Åland att samtidigt värna om skyddet för svenska språket och kulturen och anpassa lagstiftningen så att nyanlända kan välkomnas och integreras. En av rapportens viktigaste slutsatser är att det saknas ett helhetsgrepp på Åland om integrationsproblematiken och att det saknas personer med övergripande förståelse av systemet. Varje myndighet, tjänsteman, jurist eller expert kan sitt eget område, men ingen möter den helhet och den verklighet som den som flyttar till Åland förväntas klara av att hantera. Mer information om rapporten hittar du här. Rapporten kan laddas ner som pdf här.

Nu har boken Den Åländska hembygdsrätten, som gavs ut 2007, översatts till engelska - The Right of Domicile on Åland.I boken finns de presentationer som hölls på ett seminarium om hembygdsrätt, näringsrätt och medborgarrätt som Ålands fredsinstitut och Ålands lagting ordnade i juni 2007 i Helsingfors. I boken medverkar Pauliine Koskelo, Sia Spiliopoulou Åkermark, Jouko Kinnunen, Anna-Lena Sjölund, Rhodri C. Williams, Gunnar Jansson och Peter Lindbäck.Den engelska versionen kan beställas från Ålands fredsinstitut, PB85, 22101 Mariehamn, peace@peace.ax och kostar 25€.Den svenska versionen kan fortsättningsvis beställas från Ålands landskapsregering, PB 1060, AX-22111 Mariehamn, Åland, Finland, info@regeringen.ax.

Ålands fredsinstituts forskarassistent Sarah Stephan deltog mellan den 13 och 18 februari i seminariet "The Brussels Democracy - Citizen Participation and Multi-Level Governance in Europe" i Bryssel. Bland annat diskuterades regionernas roll inom EU.Sarah har skrivit en rapport på engelska om sina intryck från seminariet. Textenhittar du här .

Ålands fredinstitut höll den 24.2 ett seminarium om lissabonfördraget i auditoriet i Självstyrelsegården. Janina Tallqvist, EU-lagstiftningssekreterare vid Justitieministeriet talade om allmänna förändringar i fördraget. Lagtingsdirektör Susanne Eriksson diskuterade vad förändringarna innebär för Ålands del och Andreas Backfolk, Ålands landskapsregerings specialrådgivare i Bryssel talade om förändringar i beslutsprocesserna. Kari Ruokola vid Europainformationen var kommentator, liksom fredsinstitutets forskarassistent Sarah Stephan. Sarah har sammanfattat diskussionen i en text (på engelska) som du kan läsa här.

Den åländska debatten om Lissabonfördraget har dominerats av diskussioner om Ålands förhandlingar med riket, medan innehållet i fördraget hamnat lite i skymundan. Så, vad är det egentligen Åland överväger att ratificera? Vilka förändringar innebär Lissabonfördraget, och hur påverkar de Åland? Blir det verkligen några märkbara förändringar eller är fördraget bara en bekräftelse av hur EU redan fungerar i praktiken? Svar på dessa frågor kan du få på Ålands fredsinstituts öppna seminarium om Lissabonfördraget i auditoriet i Självstyrelsegården tisdagen 24 februari kl 13-15. Talarna ger också grundläggande fakta om EU och dess fördrag, så du behöver inte vara expert på EU för att hänga med. Talare: Janina Tallqvist, EU-lagstiftningssekreterare, JustitieministerietSusanne Eriksson, direktör Ålands lagtingAndreas Backfolk, Ålands landskapsregerings specialrådgivare i Bryssel Kommentatorer: Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör Ålands fredsinstitut Kari Ruokola, regioninformatör EuropainformationenSarah Stephan, forskarassistent Ålands fredsinstitut

Rhodri C. Williams, gästforskare vid Ålands fredsinstitut, beviljades nyligen ett understöd på 4.000 euro från Ålands kulturstiftelse. Stipendiet gäller forskningsprojektet Kollektiva markrättigheter, från Nationernas förbunds Ålandsöverenskommelse till FN:s deklaration om urfolkens rättigheter.Regler liknande den åländska jordförvärvsrätten, som begränsar försäljningen av mark till utomstående, är relativt ovanliga. Forskningsprojektet ska undersöka hur det kom sig att en sådan regel inkluderades i Nationernas förbunds beslut om åländsk självstyrelse och vilka modeller regeln baserades på. I dag arbetar olika urfolk runt om i världen för att få till stånd liknande regler för att hindra utomstående att förvärva deras traditionella markområden. Williams vill undersöka om erfarenheterna från Åland har tagits i beaktande i dessa processer. Rhodri Williams har bott på Åland sedan 2004 och arbetar som konsult och forskare inom området mänskliga rättigheter.

Den 25 november röstade grönländarna om större självstyre gentemot Danmark.Läs om processen här.

Sarah Stephan från Osnabrück i Tyskland har en magisterexamen i folkrätt från Helsingfors universitet. Hon har också en kanditatexamen i europeisk och jämförande lag från universiteten i Bremen och Oldenburg i Tyskland.Sarah är speciellt intresserad av frågor som rör mänskliga rättigheter i Europa och hur hantering av konflikter på internationell nivå påverkar lagstiftningen. På fredsinstitutet kommer hon att forska om regionernas roll inom EU.

Tiisdagen 16/9 skickade Ålands fredsinstitut ut en enkät till 1000 slumpvis utvalda ålänningar. Studien ska bland annat ge en bild av ålänningarnas attityder till invandring, invandrare och integration. Ingen studie med inriktning på befolkningens åsikter om liknande frågor har tidigare gjorts på Åland.I enkäten finns också frågor om ålänningarnas syn på sig själva. I hur hög grad anser vi oss vara ålänningar, finlandssvenskar, finländare och/eller svenskar? Och vad krävs egentligen för att någon ska betraktas som ålänning? Måste man ha åländska rötter och svenska som modersmål eller räcker det att man har bott på Åland tillräckligt länge?Fredsinstitutet arbetar med frågor rörande mänsklig säkerhet, minoriteter och autonomimodeller och anser att identitet, invandring och integration är fenomen som är intressanta för och kan ha inverkan på alla dessa områden.Enkäten är gjord av Bogdan State som en uppföljning av hans tidigare studie, Immigrant Integration on Åland - an exploratory study -, som gavs ut som rapport av fredsinstitutet i november 2007.Bogdan State är intresserad av forskning kring migration, identitet och kolonialism. Han har varit på Åland under sommaren och arbetat med enkäten , men har nu återvänt till sina studier vid Amherst College i USA. Frågor om enkäten kan riktas till informationsansvariga Susann Simolin tel. 15570, e-post susann@peace.ax.Ålandstidningens artikel om enkäten kan läsas här. Raporten Immigrant Integration on Åland - an exploratory study kan laddas ner här.

Under hösten 2008 ska Petra Granholm att jobba på Ålands fredsinstitut med en kartläggning av de rättsliga ramarna för integrationen av migranter i det åländska samhället.Petra Granholm har genom åren varit involverad i fredsinstitutets ungdomsarbete, bl.a. genom deltagande i ungdomsutbyten och konferenser. Sommaren/hösten 2007 var Petra högskolepraktikant vid Fredsinstitutet och sammanställde då rapporten ”Samernas rätt till deltagande i miljöfrågor” (Ålands Fredsinstituts rapportserie nr 1-2008).  Efter att ha blivit färdig politices magister i folkrätt från Åbo Akademi arbetade hon med ett projekt om romers rätt till politiskt deltagande vid Raoul Wallenberg Institutet för mänskliga rättigheter och humanitärrätt i Lund.