På Ålands demilitariseringsdag den 30 mars 2010 arrangerade Ålands fredsinstitut seminariet "Åländska insatser för freden". På seminariet diskuterades såväl praktiska insatser som ålänningar gjort och gör i världen som möjligheter att i större skala använda åländska erfarenheter vid olika fredsinsatser. Seminariet riktade sig såväl till privatpersoner som vill veta mer om olika sätt att arbeta för fred som till myndigheter, politiker och organisationer som är intresserade av Ålands roll i världen.

En rapport från seminariet kan ladds ner här.

Finlands utrikesministerium har beviljat Ålands fredsinstitut ett bidrag på 40.000 euro för att forska och skriva om Ålandsexemplet.

Syftet med forskningsprojektet med arbetsnamnet “Ålandsexemplet: fortfarande intressant och relevant?” är att åstadkomma en uppdaterad publikation om Ålandsexemplet i sin helhet, riktad till en internationell publik.

Forskningen ska granska självstyrelsens dynamiska natur och utvecklingsförmåga, undersöka hur systemen har förändrats över tid, vilka som har varit och är de centrala aktörerna i utvecklingen och hur spänningar mellan Mariehamn och Helsingfors hanteras.

Forskningsprojektet ska även samla och analysera erfarna diplomaters, experters och politikers insikter om användningen av Ålandsexemplet i internationella konfliktsituationer.

Projektet ska resultera i en bok på engelska och en stor internationell konferens på Åland hösten 2011.

Projektet leds av Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark, doktor och docent i folkrätt. Medverkande är bland andra Sarah Stephan och Heidi Öst, forskare vid Ålands fredsinstitut.

Ålands fredsinstitut har beviljats medel från Central Baltic Interreg IVA-programmet för ett 28 månader långt projekt där målet är att utmana könsstereotypa uppfattningar för att på så vis bekämpa våld och sexslaveri. Projektet kallas "Challenging Gender Roles for Prevention of Trafficking" och genomförs tillsammans med partnerorganisationen "Resurscenter för kvinnor, Marta" i Lettland.Fredsinstitutet arbetar sedan tidigare tillsammans med partnerorganisationer i närområdet med olika metoder för "empowerment" bland annat i form av tjej- och killgruppsverksamhet. Tjej- och killgruppsmetoden är en nordisk modell för att i direktkontakt med ungdomar arbeta med att stärka individen, förbättra möjligheterna för deltagande i samhället och samtidigt ifrågasätta könsstereotyper och ge förutsättningar för ökad jämställdhet. Fredsinstitutet hoppas kunna stärka samarbetet med personer och organisationer som redan arbetar med tjej- och killgruppsmetoden på Åland. Gruppledare ska inom projektet utbildas och tjej- och killgrupper ska startas både på Åland och i Lettland, där metoden inte tidigare prövats. Två forskare ska arbeta med att följa och utvärdera tjej- och killgruppsverksamhetens effekter för gruppmedlemmarna, gällande bland annat synen på sig själv och sin roll i samhället samt uppfattningen av könsroller och jämställdhet. En tredje del av projektet handlar om att genom kampanjer och nätverkande lyfta fram vikten av jämställdhet, och visa på korrelationen mellan könsstereotyper och våld, framför allt i form av sexslaveri. Fredsinstitutet leder projektet som pågår från oktober 2009 till december 2011. Central Baltic Interreg IVA-programmet finansierar närmare 80% av projektets totala budget som ligger på 655.871 euro. Ålands fredsinstitut ser det som mycket glädjande att EU vill satsa på det civila samhällets arbete med att främja jämställdhet och aktivt medborgarskap och därigenom motverka sexslaveri.

Andreas Gross, medlem i Schweiziska nationalförsamlingen, medlem i Europarådets parlamentariska församling och samhällsvetare besökte nyligen Åland. Ålands fredsinstituts volontär, journalisten Kamala Ramazanova, fick då tillfälle att intervjua honom om hans syn på dagens situation i Kaukasus.

I helgen enades Turkiet och Armenien om att normalisera sina relationer genom att öppna sin landsgräns och starta diplomatiska relationer. Ålands fredsinstituts volontär Kamala Ramazanova har skrivit en artikel om det historiska avtalet.Artikeln (på engelska) kan du läsa här.

Under sin tid som Erasmuspraktikant på Ålands fredsinstitut sommaren 2009 skrev Klaudia Wiszniewksa, som studerar för en magisterexamen i statsvetenskap vid universitetet i Olsztyn i Polen, en sammanställning om Polens hållning till North Streams gasledningsprojekt i Östersjön.Sammanställningen (på engelska) kan laddas ner här.

När nobelpristagaren president Martti Ahtisaari besökte Åland i samband med Nordiska rådets möte 29-30-9.2009 fick Ålands fredsinstituts volontär, tillika journalist, Kamala Ramazanova tillfälle att fråga honom om hans syn på Nagorno Karabach-konflikten.Närmandet mellan Turkiet och Armenien kommer enligt Ahtisaari att påverka konflikten.- Jag tror definitivt att normaliseringen av relationen mellan dessa länder skulle bidra positivt till möjligheterna att lösa konflikten. Det kommer också att ge möjligheter att betrakta problemet ur ett nytt perspektiv, sade Ahtisaari.Enligt Ahtisaari är det viktigt att vem som än försöker hjälpa till att lösa konflikten får stöd av nyckelländerna. - USA:s roll är avgörande i varje konflikt. Man måste få ders stöd, noterade Ahtisaari.Han sade också att konfliktens lösning beror på relationerna mellan stormakterna. - Förhoppningsvis kommer vi att få se en förbättring. Relationerna mellan Öst och Väst, Ryssland och de övriga var inte den bästa möjliga i fallet Kosovo. Den finansiella krisen har också hjälpt oss att inse hur mycket vi behöver varandra.

Nordiska rådet hade möte på Åland 29-30.9.2009 och diskuterade då bland annat frågor om säkerhet och utökat samarbete. En debattartikel skriven av Ålands fredsinstituts direktör Sia Spiliopoulou Åkermark publicerades i Ålands lokaltidningar, och kom också upp till diskussion bland deltagarna i mötet. Debattartikeln diskuterar Nordens fredsprofil och belyser det val Norden nu ställs inför - att bevara och förstärka fredsprofilen genom att fokusera på fredlig konfliktlösning eller att gå djupare in i ett utökat försvarssamarbete på olika plan.   Debattartikeln kan du läsa här.

Norges ambassadör i Libanon, Aud Lise Norheim, höll den 18 augusti 2009 ett föredrag i Mariehamn om hur ett litet land kan göra skillnad för freden. Hon menade att en av huvudorsakena till att Norge lyckats så pass väl med medling på internationell nivå är att landet är relativt fritt från bindningar och därför har möjlighet att tala med alla parter.En sammanfattning av ambassadörens tal (på engelska) kan laddas ner här.

Den 1-2 september anordnar Ålands Fredsinstitut tillsammans med Japan Local Government Centre (London) ett jämförande seminarium om Åland och Okinawa, på temat “Transforming the relationship with Central Government”. Syftet är att jämföra de två ösamhällena eftersom de uppvisar intressanta likheter och skillnader. De inbjudna talarna från Okinawa, Japan och Åland, Finland, kommer att diskutera frågor som rör ekonomi, fred och politik. Okinawa är namnet på den största av Ryukyuöarna och även på hela Okinawaprefekturen som är beläget sydväst om det japanska fastlandet i Stilla havet. Öarna, som har 1,4 miljoner invånare, är en populär turistdestination och har en kultur och ett språk som skiljer sig från det japanska fastlandet. Den amerikanska militära närvaron på Okinawa efter andra världskriget har haft ett stort inflytande på den samhälleliga utvecklingen. För självförsörjningen utvecklar Okinawa också ett center för IT- tillväxt och ett vetenskaps- och teknikinstitut. Okinawa har även en särskild frihandelszon sedan 1999 för att främja industri och handel. Seminariet kommer att hållas litet, och den som är intresserad av att delta ombedes anmäla sig till petra(at)peace.ax.Ladda ner programmet här.

Östersjöregionens roll i världen var temat för ett seminarium på Brinkhall gård utanför Åbo som hölls 14-15.8.2009. Inspiratör för Brinkhallseminarierna, som nu hölls för femte gången, är nestorn inom den finländska statsvetenskapen och fredsforskaren professor Göran von Bonsdorff. Vid fyllda 91 år inledde han seminariet och tog del i alla diskussioner.Ålands fredsinstitut representerades på seminariet av lagtingsdirektören emeritus Lars Ingmar Johansson. Han tog upp Östersjöfrågorna ur ett åländskt perspektiv och presenterade den åländska demilitariseringen som en viktig beståndsdel i en Östersjöregim. Riksdagens utrikesutskott har nyligen slagit fast att Ålands ställning bidrar till stabiliteten och säkerheten i Östersjöområdet. Lars Ingmar Johansson berörde olika samarbetsformer där landskapet medverkar och pekade också på åländska initiativ och åtgärder inom miljösektorn. Landskapsregeringens yttrande om den planerade gasledningen Nord Stream väckte intresse och gav upphov till en fördjupad diskussion både om själva gasledningen och energisamarbetet mellan Ryssland och övriga Europa. Övriga inledningsanföranden på seminariet hölls av bland andra avgående EU-parlamentarikern Henrik Lax och Finlands f.d. FN-ambassadör Klaus Törnudd.Ett referat från seminariet kommer att sammanställas av Maria Ackrén, åländsk doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi.

Tisdag den 18 augusti  anordnar Ålands fredsinstitut föreläsningen 'How  can a small country make a difference for peace?' med Norges ambassadör i Beirut, Libanon, Aud Lise Norheim. Norheim kommer bland annat att  tala om betydelsen av kontinuerlig dialog som förutsättning för fredsskapande  och kan dela med sig av erfarenheter från sin långa karriär runt om i världen,  bland annat i sydafrika och mellanöstern.Seminariet hålls på  engelska i Mariehamns stadsbibliotek mellan 13.30 och  15.00.

Den 20 juni uppmärksammades den internationella flyktingdagen världen över. Tre av Ålands fredsinstituts forskare och gästforskare har tillsammans skrivit en artikel som belyser globala flyktingfrågor, Ålands situation som flyktingmottagare och Ålands fredsinstituts arbete kring Åland som ett exempel på hur man genom minoritetsskydd kan förebygga att människor drivs på flykt.Artikeln hittar du här.

Hur har den Europeiska säkerhetspolitiken utvecklats och var står den nu? Går Ålands demilitarisering och Europeisk säkerhetspolitik ihop? Svaret på den sistnämnda frågan borde rimligtvis skymta om man bjuder in två högt uppsatta tjänstemän från Sveriges utrikesdepartement och Finlands utrikesministerium – på ett säkerhetspolitiskt seminarium till Åland. Frågan förblev delvis obesvarad, men seminariet på Mariehamns stadsbibliotek den 1 juni 2009 var ändå en intressant uppvisning i hur två kulturellt och geografisktnärbelägna länder kan resonera så olika kring samma rubrik. Arrangörer var Europainformationen på Åland och Ålands fredsinstitut. En liten men kvalificerad publik ställde många frågor till talarna.Fredsinstitutets forskare Wille Valve har skrivit en rapport från seminariet, texten som pdf kan laddas ner här.

Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik utvecklas i rask takt och är en central del också av Finlands säkerhet. Hur möter den finländska säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen framtidens utmaningar? Vilka blir Sveriges prioriteringar inom ordförandeskapet. Vad betyder detta för Åland?Måndagen den 1 juni klockan 13:00- 15:30 anordnade Europainformationen i samarbete med Ålands fredsinstitut ett seminarium om säkerhetspolitik i Mariehamns stadsbibliotek, Samlingsrummet.Föredragshållare var Markus Lyra, understatssekreterare vid Finlands utrikesministerium och Nils Daag, enhetschef vid Sveriges utrikesdepartement. Kommentator var Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör vid Ålands fredsinstitut. Läs mer om seminariet här. 

Europeiska unionens gemensamma säkerhets- och försvarspolitik utvecklas i rask takt och är en central del också av Finlands säkerhet. Hur möter den finländska  säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen framtidens utmaningar? Vilka blir Sveriges prioriteringar inom ordförandeskapet. Vad betyder detta för Åland?Måndagen den 1 juni klockan 13:00- 15:30 anordnar Europainformationen i samarbete med Ålands fredsinstitut ett seminarium om säkerhetspolitik i Mariehamns stadsbibliotek, Samlingsrummet.Föredragshållare är Markus Lyra, understatssekreterare vid Finlands utrikesministerium och Nils Daag, enhetschef vid Sveriges utrikesdepartement. Kommentator är Sia Spiliopoulou Åkermark, direktör vid Ålands fredsinstitut.För mer frågor, kontakta regioninformatör Kari Ruokola. Tfn 010-345 6250 eller kari.ruokola@formin.fi. 

Joy Welander, som varit praktikant på Ålands fredsinstitut 23 mars till 3 april, har skrivit en text om Kashmirkonflikten. Texten hittar du här .

Hur påverkas Ålands demilitarisering och neutralisering av säkerhetssamarbetet i Europa? På Ålands fredsinstituts seminarium”Ålands demilitarisering - självklar eller hotad?” konstaterades att fördjupat samarbete rymmer både hot och möjligheter.Omkring 35 personer sökte sig på måndagskvällen den 30 mars, på själva demilitariseringsdagen, till Ålands fredsinstituts seminarium i Mariehamn. Där diskuterades de samarbeten som skulle kunna påverka demilitariseringen och neutraliseringen.En sammanfattning av innehållet i seminariet hittar du här.Två av talarna vid seminariet, Erik Erroll och Bo Huldt, intervjuades av Nya Åland. Artikeln finner du här.

Hur påverkas Ålands demilitarisering och neutralisering av säkerhetssamarbetet i Europa? På Ålands fredsinstituts seminarium"Ålands demilitarisering - självklar eller hotad?" konstaterades att fördjupat samarbete rymmer både hot och möjligheter.Omkring 35 personer sökte sig på måndagskvällen den 30 mars, på själva demilitariseringsdagen, till Ålands fredsinstituts seminarium i Mariehamn. Där diskuterades de samarbeten som skulle kunna påverka demilitariseringen och neutraliseringen.En sammanfattning av innehållet i seminariet hittar du här.

Med anledning av demilitariseringsdagen anordnar Ålands fredsinstitut seminariet Ålands demilitarisering - självklar eller hotad?Hur påverkar säkerhetssamarbetet i Europa Ålands demilitarisering och neutralisering? Seminarium och debatt hålls måndag 30 mars kl. 18-20.45 i Handelsläroverkets auditorium, på 4:e våningen. (Östra skolgatan 2, i samma byggnad som Ålands Lyceum.) Talare: Överste Erik Erroll, Försvarshögskolan i Helsingsfors, professor emeritus Bo Huldt, Försvarshögskolan i Stockholm, Roger Jansson, Harry Jansson och Sia Spiliopoulou Åkermark. Moderator: Barbro Sundback.Programmet hittar du här.